
I söndags var det fars dag. Då höll Elin och Stanley Almqvist i gudstjänsten. Den började kl 16. Elin höll ihop alltsammans, spelade och sjöng med och för oss.

Stanley talade om Gud som far; att Gud är förebilden för alla fäder och att han älskar varje människa som sitt eget barn.
Han avslutade med en dikt och en bön:
Gud. Innan jag fanns ville du mitt liv.
Du såg mig när jag formades i min moders liv.
Och när jag föddes var du glad över resultatet.
Jag växte upp i din närhet.
Du gjorde min barndom till ett magiskt land.
Och när den dagen kom, då jag bröt mig loss och åt den förgiftande frukten.
Svor du att göra allt för att få mig tillbaka.
Och du offrade allt för vinna mitt hjärta.
Du är alltid vid min sida. Du känner mig.
Även när jag blir gammal och min egen kropp sviker mig.
Står du kvar vid min sida.
Även om jag blir så dement att jag inte är närvarade själv
är du närvarande i mig. Du känner mig.
Lika lite som du skulle kunna missa min födsel.
Lika lite vill du missa det ögonblick – ja den evighet – du får mig tillbaka –
i oskadat skick.
Du räddade mig.

Efter gudstjänsten bjöds alla på smörgåstårta. Eftersom vi var 14 personer i Pingstkyrkan och vi hade 30 portioner tårta åt vi oss ordentligt mätta. Ändå blev det mycket över.

